Fars dag-special - Three Men and a Baby (1987)
Genre: Komedi
Regi: Leonard Nimoy
Manus: Jim Cruickshank, James Orr
Producent: Ted Field, Robert W. Cort
Land: USA
Land: USA
Peter, Michael och Jack lever det perfekta ungkarlslivet. Dom har tillfredsställande jobb och en stor lägenhet dom delar på, där det är fritt fram med stora fester och promiskuitet. En vacker morgon ställs dock deras liv upp och ner när en bebis lämnats utanför deras dörr med en lapp till den ovetande fadern Jack, som uppmanas ta hand om bebisen Mary. Samtidigt blir det ett missförstånd när männen får ett paket med heroin lämnade hos sig, vilket ett par knarklangare är väldigt angelägna att få lägga vantarna på.
Boys will be boys, baad boooys, baad boooys
Boys will be boys, baad boooys, baad boooys
Ja, denna 80-talskomedi tar sig faktiskt friheten att BÖRJA med ett tidstypiskt montage. I varje fall jag rycks med direkt och sätts i precis den rätta sortens stämning en sån här film ska skapa. Regissören Leonard "Spock" Nimoy visste hur han skulle få tittarna att känna, vilket är aningen ironiskt, nästan.
Efter att ha regisserat kassasuccéerna Star Trek III: The Search for Spock samt Star Trek IV: The Voyage Home (som dessutom är två av dom bästa Trek-rullarna enligt mig) fick Nimoy för första gången chansen att regissera en film han inte hade någon roll i. Att det blev en komedi passade honom bra då det var just humorn i The Voyage Home som gjorde den så omåttligt populär. Eftersom han själv tillhört en av TV och filmhistoriens mest kända och framgångsrika trios med Star Trek (Kirk, Spock & McCoy) visste han dessutom förmodligen en sak eller två om hur man får en trio att fungera och bli minnesvärd.
Han fick en jackpot, för filmen är verkligen perfekt rollbesatt. De tre huvudrollsinnehavarna Tom Selleck, Steve Guttenberg och Ted Danson spelar väldigt bra ihop och har en sån där speciell kemi som man känner att man nästan kan ta på. Jag köper dom med hull och hår som ungkarlar med noll koll på hur man tar hand om en bebis. Dessutom, kan det bli mer 80-tal än en trio med Thomas Magnum, P.I., Carey Mahoney och Sam Malone? Typ inte, och det ger filmen en härlig känsla och mig som tittare trygghet, man vet liksom att man kommer få ett perfekt sagoslut och några catchiga låtar, inklusive minst ett extra montage på köpet. Den perfekta 80-talsupplevelsen.
Lite udda och unikt är att det man bygger upp till, filmens stora showdown mellan de nyblivna papporna och knarklangarna, avhandlas relativt tidigt. Så tidigt att ett nytt problem, den själviska mamman som vill ta hand om dottern igen långt bort från de tre nyblivna hjältarna, hinner uppstå och tas itu med under slutet av filmen innan man får det där tidigare nämnda sagoslutet. Filmen är inte lång, men det känns ändå inte som att man jäktat någon del i filmen. På dryga en timme och 40 minuter lyckas den med att introducera oss för huvudkaraktär man fattar tycke för, ge oss roliga fish out of water-scener, skapa ett hot mot nya familjen i och med knarklangarna, lugnet efter stormen i form av ett (till) montage samt mammans change of heart innan vi får sagoslutet. Med gott om skratt, lite drama, en hel del myspys och feelgoodkänsla får Three Men and a Baby mig att återvända år efter år.
Under förra årets Fars dag-special kunde ni läsa om att jag bjöd in två av mina närmaste vänner till en filmkväll med temat "pappor", detta i samband med att jag berättade att jag skulle bli pappa för första gången. Dad var som vissa av er kanske minns en av de tre filmerna vi såg då - Three Men and a Baby stod också på schemat. Jag valde den inte bara för att den är rolig och har en passande titel, framförallt visar den alla möjliga situationer man som nybliven förälder känner igen sig i, hur förberedd man än tror sig vara. Den visar också på ett bra sätt att hur mycket man än må ha trivts i sitt tidigare liv, då när man hade mer frihet, går det inte upp mot glädjen man får av att vara med och få forma ett annat liv.
Jag må sakna tiden då jag kunde ta ett par bärs när jag än kände för det, att kunna snitta en film om dagen, spontansex, lugna middagar med frugan och ha grabbkvällar lite oftare, men att vara en närvarande pappa till mina två söner betyder så mycket, mycket mer och ger mig en helt annan sorts glädje. Det är ett budskap den här filmen lyckas förmedla på ett riktigt bra sätt.
Betyg:
Glad fars dag till alla pappor där ute som gör ett otroligt bra och viktigt jobb!
Håller med i allt du skriver om filmen. Det är en film jag växte upp med och som prickar rätt med de tre huvudpersonerna. Montagen du nämner brukar jag gilla extra mycket i 80-tals filmerna. Det blir sällan lika bra i dagens filmer (om de ens förekommer).
Fin text och tack för att du delar med dig av din privata sida.
Ha en bra fars dag!