Sci-fi mässan i Stockholm 2016

 
Jag hade bara hunnit sova en halvtimme innan det var dags för att göra mig i ordning för resan till Stockholm igår. Om det var för att jag sovit halva dagen tidigare eller för att jag var så uppspelt på tanken över alla köp jag skulle göra vet jag inte, men när jag kom hem igår runt sju på kvällen var jag jävligt trött - och jävligt nöjd.
 
Det tog bara en halvtimma för mig att konstatera att mässan var bättre än Comic Con förra året, som inte hade ett enda filmstånd bortsett från ett som enbart sålde anime. Först av allt besökte jag Videodrome. Jag hade bett Nisse försöka få hem Petey Wheatstraw och Disco Godfather åt mig i tid till mässan, vilket han hade fixat:
 
 
Därmed har jag samtliga av Rudy Ray Moores blaxploitationrullar i samlingen!
 
Sugen på att komplettera ytterligare begav jag mig till Studio S och deras försäljning av film. Där köpte jag de resterande två Teenage Mutant Ninja Turtles, den första fick jag som bekant på Fars dag.
 
 
Jag passade också på att köpa den ena av två dokumentärer som gjorts om favoritbolaget Cannon Films - The Go-Go Boys:
 
 
Jag hittade även en Pop! figur som kommer väl till hands nu när jag ska börja fylla min andra av fyra hyllor. Det blev Pinhead från Hellraiser:
 
 
Eftersom jag inte hade gått igenom allt jag ville på Videodrome gick jag dit igen och hittade den bästa filmen som någonsin gjorts, förmodligen - Ghost Warrior. Jag har inte sett den än, men storyn säger allt jag behöver veta för att göra en sådan gissning: En samuraj fryses ner och vaknar 300 år senare i Los Angeles på 80-talet. Ni vet att jag har rätt.
 
 
Jag ska recensera skiten ur den filmen en vacker dag. Till sist hittade jag det mest obskyra, oväntande och välkomna objektet jag någonsin sett på en mässa förut. Allvarligt talat. Bland en stor mängd böcker om till exempel Fredagen den 13:e, RoboCop, Alien, diverse skräckfilm och annan kultfilm fann jag denna:
 
 
What the fuck? Seriöst? Chevy Chase är en av mina absoluta favoritkomiker, jag avgudar den karln och just den här boken har jag ju tänkt köpa ett tag men inte hittat ett ex i tillräckligt bra skick med acceptabel portokostnad tack vare eBays Global Shipping Program påhitt. Så hittar jag ett sprillans nytt exemplar på en sci-fi mässa för en hundring. Underbart!
 
Jag tänkte göra Jojjenito lite stolt över mig genom att äntligen ge animefilm en riktig chans, då jag inte sett en sedan jag gick i 8:e klass och inte alls gillade det som hypats upp till skyarna för mig (Ninja Scroll). Jag stod säkert en halvtimma vid ståndet som sålde animefilm och böcker, sugen på Min Granne Totoro, Eldflugornas Grav och Spirited Away för att nämna några som ska vara riktigt bra. Jag kunde dock inte rättfärdiga ett köp till deras fantasipriser på 299 spänn per film. Jag kan få två stycken levererade väldigt snabbt från Amazon UK för det priset. Det fanns även lite annat japanskt dom sålde, men även där var priset mest ett skämt. 499 spänn för en Arrow Blu-ray som inte ens utgått? Njae, tar den hellre för 7.99 på deras nästa rea eller 14.99 nu om jag inte vill vänta.
 
Trots att jag kom hem utan en animefilm i bagaget är jag ändå väldigt nöjd med mässan och vad den hade att erbjuda mig som filmnörd. Jag lämnar er med en bild på bilen från Kung Fury!
 
Alien - Anime - Chevy Chase - Disco Godfather - Eldflugornas Grav - Fredagen den 13:e - Ghostwarrior - Hellraiser - Kung Fury - Min Granne Totoro - Petey Wheatstraw - Pinhead - Pop! - RoboCop - Rudy Ray Moore - Sci-fi mässa - Spirited Away - Studio S - Teenage Mutant Ninja Turtles - The Go-Go Boys - Videodrome

Stockholmsnapp

 
Timmarna innan och dagen efter vi såg Ennio Morricone live spenderade Johan, Björn, Markus och jag lite överallt i Stockholm med målet att tömma plånböckerna på pengar och fylla hyllorna hemma med film. Jag kan inte påstå att det blev riktigt som jag tänkt, eller hoppats. Butiken på bilden ovan, Monkey Beach, var det enda stället i hela Stockholm som jag gick ut ur med den där sköna känslan av att ha köpt några bra filmer. Vi besökte den, Papercut, Sci-fi Bokhandeln och många andra butiker utan att min törst på filminköp kunde släckas helt och hållet. Det är den andra gången på ett halvår som jag besökt Stockholm med samma delmål men kommit hem besviken, både Malmö och Amsterdam hade mycket mer att erbjuda när jag besökte dom städerna tidigare i år. Jag hoppas på en redig comeback av våran huvudstad nästa gång jag besöker den, för det här håller bara inte måttet.
 
Det här är filmerna jag kom hem med denna gång, alltså från en och samma butik:
 
 
Shout! Factorys släpp av The Last Dragon räknar jag som resans bästa köp, fy tusan vad glad jag blev över att hitta den i en svensk butik. Jag hade inte sett den tidigare men hört mycket bra saker, sen är ju min favorit Vanity med i den också. Futureworld är uppföljaren till sci-fi klassikern Westworld, som jag ännu inte äger. Jag tänker att nu när jag har uppföljaren i samlingen kanske jag får tummen ur röven och slänger med den i min nästa beställning från Amazon. Prison är gjord av den forne storregissören Renny Harlin och är släppt av 88 Films. Den kom med ett limiterat slipcase, vilket avgjorde saken för min del.
 
Senare samma dag var det ju dags att se Ennio Morricone. Valen av merchandise som var till salu där var väl kanske inte så stort eller tilltalande, men visst fan skulle jag ha en t-shirt från denna spelning och valet föll på denna:
 
 
I sista butiken vi besökte för den här gången hittade jag lite oväntat något jag ville köpa. Det var en seriebutik med väldigt lite annan merchandise som Björn ville till. Där fick jag syn på en bok jag varit intresserad av ett tag nu: Skräck - Boken Som Gud Glömde, av Mattias Lindeblad med illustrationer av Henrik Lange:
 
 
Trots att antalet filmer inte mötte mina förväntningar den här gången var de mil vi gått runt i Stockholm värt det enbart för att få hem The Last Dragon. Så jag är nöjd, typ.
Ennio Morricone - Futureworld - Henrik Lange - Mattias Lindeblad - Monkey Beach - Papercut - Renny Harlin - Sci-fi Bokhandeln - Skräck - Boken Som Gud Glömde - The Last Dragon

Ancora, Ennio!

 
Idag är det endast 10 dagar kvar. 10 dagar kvar tills jag och ett gäng vänner sitter i Globen och väntar på att få se en av världens största, bästa och viktigaste filmkompositörer live på scen.
 
Känslan när jag fick höra att Ennio Morricone skulle komma till Sverige var ungefär likadan som när jag fick höra att John Carpenter skulle komma till Köpenhamn och senare även Malmö. Jag bara visste att jag skulle dit, oavsett datum, kostnad och annat trams som skulle kunna stå i vägen för mig att se denna legendar dirigera sin vackra musik från Once Upon a Time in the West, Den Gode, den Onde och den Fule, Once Upon a Time in America, Cinema Paradiso och en mängd andra filmer. Ennio är dessutom 88 år gammal nu, så det är inte direkt så att man kan rycka på axlarna och säga "Äh, jag ser'n nästa gång han kommer".
 
Här kommer vi sitta:
 
 
Inte de bästa platserna i huset, men dom duger nog. Eftersom det är ett lite... finare (?) event än en vanlig konsert har vi i gänget kommit överens om att suit up. Det är inte många tillställningar då jag drar på mig min kostym, men för Ennio Morricone åker den definitivt på! Vi passar dessutom på att ta en heldag i Stockholm, där vi kommer besöka en mängd filmbutiker och rensa dom på fina titlar.
 
En recension av konserten kan ni räkna med att få läsa här på bloggen. Nu fortsätter nedräkningen... 10 dagar kvar!
Cinema Paradiso - Ennio Morricone - Globen - John Carpenter - Once Upon a Time in America - Once Upon a Time in the West

Den Där Gången Jag Mötte Tom Berenger

 
Det var den 5:e juni 2014, jag och min fru var på bröllopsresa i Rom och skulle besöka Spanska Trappan på vår tredje dag i denna oförglömliga stad. Vi var tidigt uppe och tog tunnelbanan till den station som låg närmast turistattraktionen, men bestämde oss för att leta upp ett närliggande café att äta frukost på innan vi gick upp för de världskända trappstegen. Det dröjde inte länge innan vi hittade ett litet och mysigt café och slog oss ner.
 
När vi satt där, ätandes våra fruktsallader hörde jag helt plötslig en kvinna som stod och pratade engelska med vad jag gissar var ägaren av cafét. kanske fem meter från oss. Jag tänkte inte mer på det och fortsatte äta av den goda fruktsalladen. Någon minut senare hörde jag ett par manliga röster från samma position, nu stod två andra män också där, den ena var en servitör och den andra var ett ansikte jag tyckte var väldigt, väldigt bekant. Han var anonymt klädd i en t-shirt, ett par shorts, en keps och solglasögon
 
"Är inte det där... det måste väl vara... visst är det...?" tänkte jag för mig själv och frågade min fru vad hon trodde, men hon var mer osäker eftersom hon tyvärr inte sett så många av hans filmer. Jag hörde honom prata, dock utan att kunna utgöra några specifika ord, men eftersom kvinnan som nu stod vid hans sida tidigare pratat engelska var jag nästan övertygad om min sak. Han var kanske 10 kilo tyngre än när jag senast såg honom i något minnesvärt och med ett pluffsigare ansikte än jag var van vid, men det kunde ju inte vara någon annan, eller?
 
Nyfikenheten övermannade förståndet och jag inledde en kort konversation med denna man som jag aldrig kommer glömma, delvis av helt fel anledningar.
 
- Excuse me, are you Tom Berenger? frågade jag så artigt jag kunde.
- Yupp! svarade mannen, som jag nu fått bekräftat var ingen annan än Tom Berenger, känd från bland annat Plutonen, Shoot to Kill, Sniper, Värsta Gänget och flera andra filmer jag sett ett otal gånger under åren.
 
Det är nu i konversationen jag ställer den dummaste följdfrågan i följdfrågans historia. Snälla ha i åtanke att jag vid detta tillfälle aldrig stött på en känd skådespelare, vars verk jag dessutom uppskattar, "ute i det fria" förut. Det hade alltid varit i samband med mässor eller andra evenemang som jag kunnat föra en konversation med kändisar tidigare.
 
- Seriously? frågade jag retoriskt men klumpigt, överraskad att han bekräftade mina misstankar, trots att jag kände mig smått säker på min sak.
- Sure am! svarade han och drog på ett stort leende innan han lämnade cafét snabbare än vår konversation varade, tillsammans med vad jag nu förstått var hans fru.
 
Han var borta så snabbt att jag inte ens hann ropa "You were awesome in The Substitute, man!" eller något annat uppriktigt men fantasilöst som han säkert hört hundratals gånger tidigare. När den lilla chocken av att ha pratat med en klassisk skådis från ungdomen lagt sig återgick jag till fruktsalladen med ett leende på läpparna och ännu ett kärt minne från den underbara veckan vi spenderade i Rom.
Plutonen - Shoot to Kill - Sniper - The Substitute - Tom Berenger - Värsta Gänget