Tre dagar och två nätter med Andrew Leavold

 
Precis som jag misstänkte blev det många goda minnen jag kommer kunna se tillbaka på efter att ha haft filmskaparen och B-filmsexperten Andrew Leavold på besök i ett pit stop under sin Europaturné. I turnén, där Sverige alltså inte ingår, lanserar han boken The Search for Weng Weng och visar ett 90 minuter långt montage med aldrig tidigare sedda (i Europa) scener ur tre filmer med Weng Weng som han gett namnet The Lost Films of Weng Weng (vilket jag kan ha fått ta del av under hans inofficiella besök i Sverige...)
 
Det var dagar fyllda av skratt, lekande med barnen, filmtittande, sprit, svengelska, grillning, mera sprit och ännu mera skratt. Sightseeing är visst inte Andrews grej, något han klargjorde tidigt ("Fuck buildings!") Tack gode Gud, för jag var lite osäker på vad jag skulle visa honom i lilla Norrköping och hur intressant det egentligen hade varit för någon som veckan innan besökt en massa filmplatser i Spanien där man spelat in massvis med klassiska spaghettiwesterns. Det kunde ju liksom bara gå neråt efter det.
 
 
Andrew visade sig var extremt lätt att prata med, jag blir lätt blyg i nytt sällskap men från första stunden då jag hämtade honom på Resecentrum bärandes min The Search for Weng Weng t-shirt gick munnen på oss båda i ett. Jag lärde mig snabbt att det är ett väldigt händelserikt liv han levt, med otroliga berättelser som uppbackning på det. Han verkar ha varit med om det mesta och lite till och har en intressant bekantskapskrets. Möten med spöken, ett par Yowie-jagande vänner, filipinska ladyboys med rätt sorts humor och självdistans, den där gången kultfilmsregissören Ted V. Mikels lärde honom hur man får gratis drinkar i Las Vegas, hur Steve Irwin egentligen var utan kameror runtom honom, dom där tre dagarna han spenderade med Fred "The Hammer" Williamson under en mässa och i samma veva fick pussa Dee Wallace på kinden (vilken av dom två sista sakerna jag helst velat göra får ni gissa er fram till) och mycket annat fick man höra om. Lite avis blev man, men nu har jag åtminstone några historier att dra från när Andrew Leavold var på besök i lager.
 
Om det nu fanns något tvivel om att Andrew är good people försvann det när han, av närmare 2000 filmer att välja mellan i filmrummet (som han uttryckligen diggade), valde en av mina absoluta favoriter med en av mina favoritskådespelare. Med lite öl och chips till blev det ett perfekt slut på den första dagen!
 
 
Markus från Filmfett var självklart med oss och blev inofficiellt fotografen som skulle dokumentera dom oförglömliga dagarna, så nu följer lite bilder.
 
På Max för att pröva på svenska burgare
 
På väg till Willys med Andrew och Björn för att köpa varor till grillningen dagen därpå
 
Som vegetarian var grönsaksavdelningen viktig för Andrew
 
Inköpen klara
 
Andrew får antingen syn på Godzilla eller kollar upp mot Björn
 
Det blev alkoholfri öl för Markus som skulle jobba dagen efter, så han har inte alkohol att skylla bilden nedan på
 
Tro't eller ej, men det här var en audition for en framtida film Andrew hoppas göra. Markus fick rollen!
 
Alla fyra på Brooklyn Bar
 
Markus lekte paparazzi och tog foton på oss utanför Systembolaget
 
Lite alkohol i parken innan grillningen, med nytillskottet Emil i gänget
 
Grillning påbörjad utanför Emils bostad
 
Förmodligen lyssnar vi på en av Andrews berättelser - eller Markus svammel
 
Framför kaktusplanteringen i Carl Johans Park
 
Knäckebröd var något främmande för Andrew, så det var han bara tvungen att köpa med sig
 
När han ändå var på besök bad jag honom signera min svenska utgåva av hans film, som (kanske bekant) fick namnet Dom Kallar Mig Minibond.
 
 
 
Innan han åkte på den tredje dagen hann vi med att se en film till, det blev Raw Force, möjligen den sjukaste filipino exploitationrullen som någonsin gjorts. Ett mycket passande avslut på dessa dagar.
 
När hans tåg till Stockholm anlände med bara en timma kvar innan jag skulle påbörja mitt kvällspass på jobbet kramade vi om varandra och lovade att vi skulle ses igen. Kanske blir det redan nästa år när hans tredje dokumentär är klar och redo att visas runtom i världen? Förhoppningsvis kan en visning då arrangeras även i Norrköping. Vi får helt enkelt se, men jag ser redan fram emot nästa gång vi möts igen.
 
Andrew Leavold - Dee Wallace - Dom Kallar MIg Minibond - Filmfett - Fred "The Hammer" Williamson - Godzilla - Las Vegas - Norrköping - Systembolaget - Ted V. Mikels - The Lost Films of Weng Weng - The Search for Weng Weng - Weng Weng - Willys - Yowie

Sci-fi mässan i Stockholm 2016

 
Jag hade bara hunnit sova en halvtimme innan det var dags för att göra mig i ordning för resan till Stockholm igår. Om det var för att jag sovit halva dagen tidigare eller för att jag var så uppspelt på tanken över alla köp jag skulle göra vet jag inte, men när jag kom hem igår runt sju på kvällen var jag jävligt trött - och jävligt nöjd.
 
Det tog bara en halvtimma för mig att konstatera att mässan var bättre än Comic Con förra året, som inte hade ett enda filmstånd bortsett från ett som enbart sålde anime. Först av allt besökte jag Videodrome. Jag hade bett Nisse försöka få hem Petey Wheatstraw och Disco Godfather åt mig i tid till mässan, vilket han hade fixat:
 
 
Därmed har jag samtliga av Rudy Ray Moores blaxploitationrullar i samlingen!
 
Sugen på att komplettera ytterligare begav jag mig till Studio S och deras försäljning av film. Där köpte jag de resterande två Teenage Mutant Ninja Turtles, den första fick jag som bekant på Fars dag.
 
 
Jag passade också på att köpa den ena av två dokumentärer som gjorts om favoritbolaget Cannon Films - The Go-Go Boys:
 
 
Jag hittade även en Pop! figur som kommer väl till hands nu när jag ska börja fylla min andra av fyra hyllor. Det blev Pinhead från Hellraiser:
 
 
Eftersom jag inte hade gått igenom allt jag ville på Videodrome gick jag dit igen och hittade den bästa filmen som någonsin gjorts, förmodligen - Ghost Warrior. Jag har inte sett den än, men storyn säger allt jag behöver veta för att göra en sådan gissning: En samuraj fryses ner och vaknar 300 år senare i Los Angeles på 80-talet. Ni vet att jag har rätt.
 
 
Jag ska recensera skiten ur den filmen en vacker dag. Till sist hittade jag det mest obskyra, oväntande och välkomna objektet jag någonsin sett på en mässa förut. Allvarligt talat. Bland en stor mängd böcker om till exempel Fredagen den 13:e, RoboCop, Alien, diverse skräckfilm och annan kultfilm fann jag denna:
 
 
What the fuck? Seriöst? Chevy Chase är en av mina absoluta favoritkomiker, jag avgudar den karln och just den här boken har jag ju tänkt köpa ett tag men inte hittat ett ex i tillräckligt bra skick med acceptabel portokostnad tack vare eBays Global Shipping Program påhitt. Så hittar jag ett sprillans nytt exemplar på en sci-fi mässa för en hundring. Underbart!
 
Jag tänkte göra Jojjenito lite stolt över mig genom att äntligen ge animefilm en riktig chans, då jag inte sett en sedan jag gick i 8:e klass och inte alls gillade det som hypats upp till skyarna för mig (Ninja Scroll). Jag stod säkert en halvtimma vid ståndet som sålde animefilm och böcker, sugen på Min Granne Totoro, Eldflugornas Grav och Spirited Away för att nämna några som ska vara riktigt bra. Jag kunde dock inte rättfärdiga ett köp till deras fantasipriser på 299 spänn per film. Jag kan få två stycken levererade väldigt snabbt från Amazon UK för det priset. Det fanns även lite annat japanskt dom sålde, men även där var priset mest ett skämt. 499 spänn för en Arrow Blu-ray som inte ens utgått? Njae, tar den hellre för 7.99 på deras nästa rea eller 14.99 nu om jag inte vill vänta.
 
Trots att jag kom hem utan en animefilm i bagaget är jag ändå väldigt nöjd med mässan och vad den hade att erbjuda mig som filmnörd. Jag lämnar er med en bild på bilen från Kung Fury!
 
Alien - Anime - Chevy Chase - Disco Godfather - Eldflugornas Grav - Fredagen den 13:e - Ghostwarrior - Hellraiser - Kung Fury - Min Granne Totoro - Petey Wheatstraw - Pinhead - Pop! - RoboCop - Rudy Ray Moore - Sci-fi mässa - Spirited Away - Studio S - Teenage Mutant Ninja Turtles - The Go-Go Boys - Videodrome

Stockholmsnapp

 
Timmarna innan och dagen efter vi såg Ennio Morricone live spenderade Johan, Björn, Markus och jag lite överallt i Stockholm med målet att tömma plånböckerna på pengar och fylla hyllorna hemma med film. Jag kan inte påstå att det blev riktigt som jag tänkt, eller hoppats. Butiken på bilden ovan, Monkey Beach, var det enda stället i hela Stockholm som jag gick ut ur med den där sköna känslan av att ha köpt några bra filmer. Vi besökte den, Papercut, Sci-fi Bokhandeln och många andra butiker utan att min törst på filminköp kunde släckas helt och hållet. Det är den andra gången på ett halvår som jag besökt Stockholm med samma delmål men kommit hem besviken, både Malmö och Amsterdam hade mycket mer att erbjuda när jag besökte dom städerna tidigare i år. Jag hoppas på en redig comeback av våran huvudstad nästa gång jag besöker den, för det här håller bara inte måttet.
 
Det här är filmerna jag kom hem med denna gång, alltså från en och samma butik:
 
 
Shout! Factorys släpp av The Last Dragon räknar jag som resans bästa köp, fy tusan vad glad jag blev över att hitta den i en svensk butik. Jag hade inte sett den tidigare men hört mycket bra saker, sen är ju min favorit Vanity med i den också. Futureworld är uppföljaren till sci-fi klassikern Westworld, som jag ännu inte äger. Jag tänker att nu när jag har uppföljaren i samlingen kanske jag får tummen ur röven och slänger med den i min nästa beställning från Amazon. Prison är gjord av den forne storregissören Renny Harlin och är släppt av 88 Films. Den kom med ett limiterat slipcase, vilket avgjorde saken för min del.
 
Senare samma dag var det ju dags att se Ennio Morricone. Valen av merchandise som var till salu där var väl kanske inte så stort eller tilltalande, men visst fan skulle jag ha en t-shirt från denna spelning och valet föll på denna:
 
 
I sista butiken vi besökte för den här gången hittade jag lite oväntat något jag ville köpa. Det var en seriebutik med väldigt lite annan merchandise som Björn ville till. Där fick jag syn på en bok jag varit intresserad av ett tag nu: Skräck - Boken Som Gud Glömde, av Mattias Lindeblad med illustrationer av Henrik Lange:
 
 
Trots att antalet filmer inte mötte mina förväntningar den här gången var de mil vi gått runt i Stockholm värt det enbart för att få hem The Last Dragon. Så jag är nöjd, typ.
Ennio Morricone - Futureworld - Henrik Lange - Mattias Lindeblad - Monkey Beach - Papercut - Renny Harlin - Sci-fi Bokhandeln - Skräck - Boken Som Gud Glömde - The Last Dragon

Ancora, Ennio!

 
Idag är det endast 10 dagar kvar. 10 dagar kvar tills jag och ett gäng vänner sitter i Globen och väntar på att få se en av världens största, bästa och viktigaste filmkompositörer live på scen.
 
Känslan när jag fick höra att Ennio Morricone skulle komma till Sverige var ungefär likadan som när jag fick höra att John Carpenter skulle komma till Köpenhamn och senare även Malmö. Jag bara visste att jag skulle dit, oavsett datum, kostnad och annat trams som skulle kunna stå i vägen för mig att se denna legendar dirigera sin vackra musik från Once Upon a Time in the West, Den Gode, den Onde och den Fule, Once Upon a Time in America, Cinema Paradiso och en mängd andra filmer. Ennio är dessutom 88 år gammal nu, så det är inte direkt så att man kan rycka på axlarna och säga "Äh, jag ser'n nästa gång han kommer".
 
Här kommer vi sitta:
 
 
Inte de bästa platserna i huset, men dom duger nog. Eftersom det är ett lite... finare (?) event än en vanlig konsert har vi i gänget kommit överens om att suit up. Det är inte många tillställningar då jag drar på mig min kostym, men för Ennio Morricone åker den definitivt på! Vi passar dessutom på att ta en heldag i Stockholm, där vi kommer besöka en mängd filmbutiker och rensa dom på fina titlar.
 
En recension av konserten kan ni räkna med att få läsa här på bloggen. Nu fortsätter nedräkningen... 10 dagar kvar!
Cinema Paradiso - Ennio Morricone - Globen - John Carpenter - Once Upon a Time in America - Once Upon a Time in the West