Det goda, det onda och dom fula

 
Det är en klassisk och typisk berättelse många samlare kan relatera till:

Man hittar en intressant pryl online, men väntar med att köpa den. Prylen utgår, priset stiger, man blir arg samtidigt som intresset för den ökar i och med utgånget-stämpeln den nu fått. Nu börjar väntan på att hitta prylen till ett överkomligt pris. Man väntar och väntar och väntar tills tålamodet tar slut och man tar en tugga ur det sura äpplet.
 
Det goda i den här berättelsen är att jag äntligen köpt hem ett par figurer jag haft ögonen på i några år.

Det onda är att frakten och den sketna tullen man åker på i och med eBays scam som bär namnet Global Shipping Program gjorde att figurerna blev mer än dubbelt så dyra.

Dom fula i berättelsen är, well...
 
 
 
 
Monstarz ligger bakom dessa, vad jag vet, enda licenserade Critters figurerna som gjorts till försäljning. Jag var såklart tvungen att ha båda två. Det sved som sagt i plånboken, men dom är värda varenda krona, mina små Krites.
 
Critters - Global Shipping Program - Monstarz - eBay

Locked up

 
När 70-talet led mot sitt slut var blaxploitationfilmens storhetstid över och genren nästintill död. De få som fortfarande gjordes var inget vidare och gjorde heller inget större väsen av sig på biograferna. Därför överraskade Jamaa Fanakas Penitentiary alla när den kom 1979, den var unik genom att lyckas med det ingen annan film i genren gjort på länge. Den underhöll publiken, fick bra kritik och spelade in mycket pengar, så mycket att det blev en franchise då den fick två (mindre bra, men underhållande) uppföljare.
 
Nu har Vinegar Syndrome släppt den första (del två släpps senare den här månaden) med ny 4K restaurering och följande extramaterial att sätta tänderna i:

• Archival commentary track with Jamaa Fanaka (writer / producer / director)
• Commentary track with Sergio Mims (second assistant director)
• “Too Sweet for Penitentiary” – interview with Leon Isaac Kennedy (lead actor)
• “Filming Penitentiary” – interview with Marty Ollstein (cinematographer)
• “Producing Penitentiary” – interview with Alicia Dhanifu (producer)
• Original theatrical trailer
 
Man får för tillfället också ett limiterat slipcover (1500 ex) som måste vara det lyxigaste jag någonsin lagt händerna på. Snygg design, riktigt TUNG och så är den embossed på framsidan (filmtiteln och boxningshandsken), baksidan (filmtiteln) och ryggen (filmtiteln och Vinegar Syndome-symbolen).
 
 
Omslaget är dessutom vändbart, så man har två (utöver slipcovern) poster arts att välja mellan.
 
 
 
Bortsett från Penitentiary II har Vinegar Syndrome även två andra Jamaa Fanaka filmer planerade för release senare i år: Welcome Home Brother Charles och Emma Mae. Samtliga tre kommer infinna sig i min samling så fort dom görs tillgängliga.
Alicia Dhanifu - Blaxploitation - Emma Mae - Jamaa Fanaka - Marty Ollstein - Penitentiary - Penitentiary II - Vinegar Syndrome

Fulci gånger 3

 
Cat in the Brain är en märklig, personlig  och underhållande film av, med och om (typ) Lucio Fulci. Utgåvan ovan är från 88 Films och jag hade turen att hinna med min beställning innan den limiterade slipcovern (300 ex) såldes slut,, vilket den gjorde efter ett dygn. Bland extramaterialet får vi se Fabio Frizzi framföra musik från filmen under en av sina konserter samt en intressant dokumentär som behandlar Fulcis senare karriär.
 
88 Films - Cat in the Brain - Fabio Frizzi - Lucio Fulci

London 2018, dag 4: "I gotta find Bubba!"

 
Vi skämde bort oss lite på vår sista dag i London genom att sova ut till klockan 12. Vi hade inte mycket mer planerat för resan så det var en lugn dag vi hade framför oss. Efter att ha sett Dirty Dancing Sing-A-Long under vår andra kväll i stan fick vi syn på restaurangen Bubba Gump Shrimp Company, en restaurangkedja med Forrest Gump-tema som jag tidigare varit på i New York men längtat tillbaka till. Vi bestämde oss för att låta det bli sista middagen vi skulle ha i London och tog oss dit på eftermiddagen.
 
 
 
Det är en väldigt speciell restaurang, dekorerad till fullo med inramade foton, citat och artiklar från filmen, minst en TV som visar filmen non-stop dag ut och dag in, det finns till och med en presentaffär där man kan köpa saker som en kokbok, räkkramisdjur, t-shirts, glas, pennor, ja, lite allt möjligt. För en vanlig beundrare av filmen är det en minnesvärd upplevelse men för mig som ser den som en de absolut bästa filmer som gjorts och dessutom ser den varje år blir det inte mycket bättre.
 
 
 
Om jag hade bott i London hade jag ätit där säkert en gång i veckan och prövat allt på menyn. På tal om det så är maten djävulskt god, med ett stort sortiment på räkor, såklart, men även annat från havet och dessutom vanligt kött. Eftersom det inte lär bli så många gånger man äter där beställde vi två stora rätter med sammanlagt 6 olika räksorter och lite friterad fisk och åt av allt.
 
 
 
 
 
 
Med magarna fulla av räkor och hjärnorna fulla av Forrest Gump citat gick vi till Fopp, där vi varit ett par dagar tidigare, där jag gjorde mina sista filmköp för den här resan. Konstigt nog hade butiken flera av HMVs "exklusiva" släpp från Premium Collection serien, hur nu det går ihop, med samma reapris som på HMV (2 för 15 pund). Jag slängde på två såna åt en läsare och tillika filmsamlare som precis som jag känt smärtan av att punga upp med närmare 300 spänn för en film i denna serie via eBay. Sen blev det tre stycken fina titlar åt mig själv också:
 
Det jazziga dramat Paris Blues, med Paul Newman, Sidney Poitier och Joanne Woodward i huvudrollerna samt Robert Wise-regisserade noiren Odds Against Tomorrow, med Harry Belafonte och Robert Ryan i rollistan.
 
 
Och till sist Jules Dassins franska heistfilm Rififi. Den hade jag redan sett på HMV några dagar tidigare, men exemplaret där var utan booklet till skillnad från detta, så jag passade på medan den fortfarande finns att köpa i handel med booklet till.
 
 
Vi åkte sedan tillbaka till hotellet och passade på att ta en snabb tupplur eftersom vi fick veta att sista tåget in till centrala London gick redan strax innan midnatt. Väl där fick vi dessutom vänta tre timmar på att våran flygbuss skulle ta oss till Stansteds flygplats, där vårat flyg skulle ta oss hem en dryg timma senare. Inte så jättekul direkt, men att sjunga på The Contours låt Do You Love Me, som varit på repeat i mitt huvud sedan vi sett Dirty Dancing ett par dagar innan, höll mig något sysselsatt och på glatt humör.
 
Madame Tussaud's, Dirty Dancing Sing-A-Long, filmköp, Chevy Chase live, diverse turistattraktioner, god mat, en hel del alkohol och gott sällskap gjorde de här till ett av de trevligaste och mest minnesvärda av mina besök i staden. Tack för den här gången, London.
 
I'll be back.
 
Bubba - Bubba Gump - Bubba Gump Shrimp Company - Chevy Chase - Dirty Dancing - Dirty Dancing Sing-A-Long - Do You Love Me - Fopp - HMV - Harry Belafonte - I'll Be Back - Joanne Woodward - Jules Dassin - London - Madame Tussaud's - New York - Noir - Odds Against Tomorrow - Paris Blues - Paul Newman - Premium Collection - Rififi - Robert Ryan - Robert Wise - Sidney Poitier - Stansted - The Contours