Daddy's Little Helper

 
Jag säljer en del film på Facebook och brukar då ställa filmerna mot en vägg i vardagsrummet för att sedan ta kort på dom. Min son har hjälpt mig med det några gånger och sitter sedan i mitt knä när jag tar korten. Det är visst spännande att kolla på korten när dom precis tagits. Nej, jag förstår heller inte fascinationen, men varje minut man kan få honom på andra tankar än glass, eller "Ijjjjass!" som han kallar det (den enda sötsak vi låter honom äta bortsett från tårta/kaka när någon fyller år) får man ta vara på.
 
Igår eftermiddag tog han sig helt plötsligt ner från soffan, gick till bokhyllan med TV-serier och mammas filmer och gick igenom filmerna, till synes ganska noga. "Nej... nej" sa han varje gång han ratade en film innan han hittade den rätta och då utbrast "Ja!". Det här pågick till han hittat tre filmer han var nöjd med, som han sedan tog med sig och ställde upp mot väggen enligt bilden ovan och stolt påpekade för mamma och pappa hur duktig han varit.
 
Och visst var han duktig. Inte nog med att han ställde upp dom mer eller mindre i ren perfektion, han valde dessutom tre riktiga skitfilmer som verkligen borde säljas. Det var han banne mej värd en glass för!
 

Världens bästa uppföljare

 
Uppföljare får ta emot mycket skit i filmvärlden. Ofta är det befogat, men många gånger inte. Det finns ju massvis med bra uppföljare! Ghostbusters II? Underbar. Star Trek II: The Wrath of Khan? Gudomlig. Aliens? Fuggedaboutit. Shaft's Big Score!? I can dig it. Escape from L.A.? OK, kanske inte den.
 
Som ni kanske märker är jag hyfsat vänligt inställd till uppföljare, det har jag alltid varit, även när det inte gäller erkänt bra såna som många ovan får räknas som. När skräckgenren är en favorit blir det liksom oundvikligt. Det hade känts väldigt tomt utan alla uppföljare i den genren, både de bra, mindre bra och rent ut sagt usla, som också kan ha sin charm. Det har ju dessutom hänt flera gånger att uppföljare visat sig vara bättre än originalet. Terminator 2: Judgment Day är det första och bästa exemplet jag kan komma på (sorry, skriver inte under på att Gudfadern: Del II slår originalet.) Men idag ska jag berätta om den i mitt tycke bästa uppföljare som någonsin gjorts, oavsett område, samtidigt som den inte slår originalet, båda kommer nämligen alltid vara jämlikar i mina ögon. Hur går det ihop? Well...
 
En bild säger ju visserligen mer än tusen ord, men det behövs bara ett enda för att på ett perfekt sätt beskriva vad följande bild innebär för mig och min familj...
 
Lycka.
 
 
Beräknad världspremiär: 14:e juli 2017.
Aliens - Escape from L.A. - Ghostbusters II - Gudfadern: Del II - Shaft's Big Score! - Star Trek II: The Wrath of Khan - Terminator 2: Judgment Day

Gott Nytt Filmår!

 
Nu när 2016 officiellt är över får man väl ta och reflektera lite över året som gått, precis som alla på Facebook verkar göra.
 
Året som pappa har varit helt otroligt givande. Jag har firat min sons första födelsedag, sett honom ta sina första steg, hört honom kalla mig "pappa" för första gången och utöka sitt ordförråd ytterligare, bevittnat hans personlighet komma fram mer och mer, gått med honom till dagis, sett honom bli mer självständig, tagit honom till Kolmårdens Djurpark och där fått höra honom härma favoritdjurens vrål, sett honom bli sötare och sötare för var dag som går, vilket inte borde vara möjligt, samt mycket annat kul och spännande som gör att man är tacksam över att vara förälder varje dag.
 
 
Som filmälskande filmsamlare har 2016 också erbjudit en hel del, faktum är att det mycket väl kan ha varit det mest givande året hittills på den fronten. Först och främst flyttade vi väldigt tidigt på året in till våran drömlägenhet som gav mig mitt alldeles egna filmrum och därmed gjorde det möjligt att ta samlandet till en helt annan nivå. Det är ett magiskt ställe där nästan allt verkar möjligt, som ger mig den där stimulansen endast en hobby kan ge.
 
Jag har köpt en jävla massa film, både nya (för mig) och gamla favoriter, fördjupat mig ytterligare i några genrer samt upptäckt nya, spännande delar av filmvärlden (Weng Weng är nog det starkaste exemplet på det). Jag har haft turen att fått se John Carpenter, en av mina favoritregissörer och kompositörer, live inte bara en, utan två gånger och avrundat året med att även se legendaren Ennio Morricone framföra sin musik live. Grabbarna på VideoWest Filmquiz här i stan har fortsatt leverera utmanande och roliga quiz som jag och mina lagkamrater fortsätter vinna, vilket förmodligen inte gör min tävlingsinriktade natur på det området några tjänster.
 
 
Sen får jag inte glömma anledningen till att ni är här - bloggen, som gjort det möjligt för mig att skriva om min omåttligt stora passion till film. Det har blivit lite av en hobby vid sidan av hobbyn. Här vill jag passa på att tacka Markus från Filmfett, då det var vårat eviga snack om film på lunchrasterna som bidrog till att suget väcktes till liv och att jag till slut tog steget fullt ut genom att skapa den här bloggen. Jag har bara känt Markus i sju månader, men från första stund kändes det som att vi varit vänner i många, många år och det finns inget vi inte kan tala om för varann. När det första han klämde ur sig under en diskussion om Vertigo var att han tycker James Stewart överspelar hade jag inga som helst problem med att be honom dra åt helvete, medan han inte har några som helst problem med att kalla mig för en osofistikerad jävel på grund av att jag inte tagit till mig brittiska produktioner lika mycket som han har. Vi vet precis var vi har varann oavsett samtalsämne, det är en sällsynt vänskap man måste ta vara på här i livet.
 
 
2017 då, vad har det att erbjuda en familjefar och tillika filmsamlare? Som förälder ser jag fram emot att se min son växa både i storlek och som individ under året, vi börjar med ett pang genom att på årets första dag fira hans tvåårsdag med tårta, lek och presenter. Det enda jag vet som filmälskande filmsamlare är att det som vanligt kommer köpas massvis med film, jag har redan några events inbokade och mycket tid kommer även läggas på att förbättra filmrummet. 2017 ser redan lovande ut...

Gott nytt filmår på er!
Ennio Morricone - Filmfett - James Stewart - John Carpenter - Vertigo - VideoWest Filmquiz - Weng Weng

Årets julklappar

 
Som vanligt blev det lite film med mitt namn på under julgranen i år. Sammanlagt blev det nio stycken Blu-rays som jag kan sysselsätta mig med att se på de närmaste veckorna.
 
 
Rosemary's Baby: Ett stort fel rättas inom kort när jag för första gången kommer se Rosemary's Baby.
Amadeus: Väldigt länge sedan jag såg Amadeus, hoppas den är lika bra som jag minns att den var.
Wyatt Earp: Med denna äntligen i samlingen kan jag nu se Wyatt Earp och Tombstone nära inpå varann och en gång för alla bestämma mig för vilken som är bäst.
 
 
Det har blivit lite av en tradition att jag får ett par filmer med John Wayne i julklapp. Jag tror det här är den tredje eller fjärde julen i rad jag haft lyckan att se hans vackra nuna när jag rivit av presentpappret på julafton.
 
The War Wagon: Här teamar The Duke upp med Kirk Douglas i en mycket underhållande western.
Spartacus: Kirk Douglas i sitt esse! Har den sedan tidigare på DVD och behövde uppgraderas, ska tydligen se utomordentligt bra ut!
Rio Lobo: Samma som ovan, en av många filmer med The Duke som behöver uppgraderas till Blu-ray. För övrigt en väldigt underskattad och bortglömd film från tidigt 70-tal.
 
 
My Girl: En av de många filmer som får tårarna att rinna för mig. Aldrig ägt den på något format tidigare, kände att det behövde ändras på.
The Purge: Första delen som kickade igång en mycket underhållande filmserie, jag hoppas att det görs många fler!
Creed: 'Nuff fucking said, eller hur, Fiffi?
 
Det var filmerna jag fick i år. Som alltid var det kul att öppna julklapparna, det är något jag aldrig kommer växa ifrån, men det bleknar i jämförelse med att för första gången se glädjen i min sons ögon när han öppnade sina paket (förra julen, hans första, tyckte han att presentpappret var det mest intressanta) samt när han senare lekte med sina nya leksaker. Det värmde i hjärtat på ett sätt som är svårt att sätta ord på. Han lekte med sitt nya tåg och sina bilar så mycket att han var uppe mycket längre än han brukar vara. Det gjorde oss inget, det var ju trots allt julafton.
 
God fortsättning på er!
 
Amadeus - Creed - John Wayne - Kirk Douglas - My Girl - Rio Lobo - Rosemary's Baby - Spartacus - The Duke - The Purge - The War Wagon - Wyatt Earp