Malone (1987)
Genre: Action
Regi: Harley Cokeliss
Manus: Christopher Frank
Producent: Léo L. Fuchs
Land: USA
Land: USA
Malone är lönnmördaren åt CIA som en dag får nog av yrket och drar sig tillbaka. Men vid ett besök av en småstad i USA dras han in i skiten igen när han bevittnar hur hela staden faller offer för en rik patriot som köper upp all mark han kan få tag på i sin ondskefulla plan att göra USA jättebra igen.
Är det hans för eller efternamn? Eller har han bara ett namn precis som Cher, Madonna och Sting? Äh, vem fan bryr sig, kolla in Burt Reynolds på postern med den gigantiska pistolen i handen och sin mäktiga mustasch! Vad mer behöver man veta? MALONE!
Det är ingen lång inledning vi får till hans karaktär, ingen riktig motivering till varför han vill sluta. Är han utbränd? Vill han starta en familj? Har han gått och blivit Buddhist? Det är verkligen pang på rödbetan som gäller. Utan att överdriva får vi på lite drygt en minut se honom:
1. Tveka när han ska utföra ett lönnmord
1. Tveka när han ska utföra ett lönnmord
2. Prata med sin kollega om att han vill sluta
3. Bränna upp sitt körkort
4. Köra iväg mot nästa steg i livet
4. Köra iväg mot nästa steg i livet
En sak blir vi åtminstone jävligt varse om, och det är att han gör precis vad fan han vill i den här filmen och alla andra får rätta sig in i ledet. MALONE!
Filmen följer en beprövad formula. Det är inte direkt första gången vi får följa en främling med ett något tveksamt förflutet, men med hjärtat på rätt ställe som kommer till en småstad där befolkningen terroriseras av en eller flera personer med mer pengar och makt än dom, som han sedan bestämmer sig för att hjälpa dom med. Det är ett klassiskt upplägg för en gammal västernfilm. Den här gången är det Burt Reynolds som axlar rollen som mannen skurkarna kommer önska aldrig satte sin fot i den lilla staden. MALONE!
Klyschorna är som ett enda stort smörgåsbord utan ände. Bra! Måtte vi aldrig få slut på klyschiga småstadsfolk som är så genomgoda att dom förmodligen luktar som en plåt nybakade vaniljbullar. Måtte vi aldrig få slut på klyschiga korrupta småstadspoliser vars tjänster gissningsvis kostar lika mycket som en flaska Kentuckiansk bourbon. Måtte vi aldrig få slut på klyschiga redneckunderhuggare så ovårdade att man nästan känner lukten av den dåliga hygienen och tuggtobaken från TV-soffan. Sen har vi den klyschiga, tystlåtna hjälten som egentligen helst bara vill vara i fred men vars morala kompass sätter stopp för sånt önsketänkande. Inte mycket till biceps att erbjuda denna gång, men dock en putmage och gott om testosteron, old spice, sura miner och ansiktsbehåring samt ett par nävar av stål. MALONE!
Den imponerande storleken av pistolen han bär med sig matchas endast av hans oproportionerligt stora kärlekspickadoll. Efter lite snabbt undersökande är det visst en .44 Auto Mag Pistol och påminner mycket om Charles Bronsons goda vän .475 Wildey Magnum från actioneposet Death Wish 3. Tyvärr är det bara en stackars skurk som får känna på effekten av handkanonen innan den gör sitt utträde ur filmen, gissningsvis för att Reynolds inte skulle få ryggskott av att gå omkring och bära på den besten till pistol. Men å andra sidan är det inte direkt som om han behöver den. snarare saktar det bara ner honom. MALONE!
Lagom mycket slagsmål, utpressningar, mord, sliskigt skurkbeteende och karaktärer stående på en veranda med cigg i munnen på kvällen med berättelser om hur det brukade vara i den lilla staden innan skurkarna dök upp bygger upp till en sjuhelvetes final i sann 80-talsanda, med den typiska face off:en med huvudskurken som försöker locka hjälten med pengar för att få honom tänka på annat än att skjuta skallen av honom. Nähej du, den gubben går inte. MALONE!
Jag fucking älskar den här filmen för allt den är och inte låtsas vara. För allt den uppnår och skiter fullständigt i. För allt den ger och besparar mig. MALONE!
Betyg:
MALONE!
MALONE! Ja, visst är det en underhållande film. Var övertygad om att jag satt en stark trea och Bronson-stämpel på filmen, men det måste jag ha missat eller så var det åtminstone väldigt nära. En skön Burt-rulle och en av de bättre från hans sida kan jag tycka.
http://moviesnoir.blogspot.com/2014/04/malone.html