Världens bästa uppföljare
Uppföljare får ta emot mycket skit i filmvärlden. Ofta är det befogat, men många gånger inte. Det finns ju massvis med bra uppföljare! Ghostbusters II? Underbar. Star Trek II: The Wrath of Khan? Gudomlig. Aliens? Fuggedaboutit. Shaft's Big Score!? I can dig it. Escape from L.A.? OK, kanske inte den.
Som ni kanske märker är jag hyfsat vänligt inställd till uppföljare, det har jag alltid varit, även när det inte gäller erkänt bra såna som många ovan får räknas som. När skräckgenren är en favorit blir det liksom oundvikligt. Det hade känts väldigt tomt utan alla uppföljare i den genren, både de bra, mindre bra och rent ut sagt usla, som också kan ha sin charm. Det har ju dessutom hänt flera gånger att uppföljare visat sig vara bättre än originalet. Terminator 2: Judgment Day är det första och bästa exemplet jag kan komma på (sorry, skriver inte under på att Gudfadern: Del II slår originalet.) Men idag ska jag berätta om den i mitt tycke bästa uppföljare som någonsin gjorts, oavsett område, samtidigt som den inte slår originalet, båda kommer nämligen alltid vara jämlikar i mina ögon. Hur går det ihop? Well...
En bild säger ju visserligen mer än tusen ord, men det behövs bara ett enda för att på ett perfekt sätt beskriva vad följande bild innebär för mig och min familj...
Lycka.
Beräknad världspremiär: 14:e juli 2017.
Grattis!