Action Jackson (1988)
Genre: Action
Regi: Craig R. Baxley
Manus: Robert Reneau
Producent: Joel Silver
Land: USA
Vi får följa den stenhårda Detroit-snuten Jericho ”Action” Jackson som får nys om att en av stadens mäktigaste invånare ligger bakom en rad mord på fackmedlemmar. Med hjälp av skurkens egna fru och en knarkpåverkad sångerska finns det inget som kommer stoppa "Action" från att ta reda på motivet bakom morden och hindra fler från att begås.
Action Jackson, visst låter det som en titel på en alldeles underbar blaxploitationfilm? Det vi får är minst lika underhållande – en film som aldrig tar sig själv på för stort allvar, något vi som ser filmen snabbt blir varse om. Action Jackson hör inte till kategorin mer seriösa actionfilmer från 80-talet som First Blood, Code of Silence, Sudden Impact och Die Hard tillhör. Den passar mycket bättre in bland filmer som Road House, Death Wish 3, Blind Fury och Cobra. Är det mot förmodan oklart för någon undanröjs alla tvivel när vi en bit in i filmen bjuds på ett roligt kolla-in-i-kameran-mot-tittarna moment. Lite oväntat, hur tokiga actionfilmer från 80-talet än kan vara.
Trots att det bjuds på slagsmål, skottlossningar, biljaktsscener, explosioner, svettiga, inoljade bringor och bara bröst är inte detta filmens starkaste kort. Det bästa och mest underhållande med filmen är dialogen. Det är som om författaren Robert Reneau bestämde sig för att sätta sig ner och skriva det mest roliga, over-the-top, charmiga, ostiga manuset någonsin. Ett manus som skulle definiera vad 80-talsaction är för något när det var som allra roligast och mest avslappnat. Tamejfan, han lyckades!
Den som verkar ha roligast i filmen är dess huvudrollsinnehavare Carl Weathers, som efter att tidigare ha fått dansa efter Sylvester Stallones pipa i fyra Rocky-filmer, Lee Marvin i Death Hunt och Arnold Schwarzenegger i Predator äntligen får chansen i sin alldeles egna actionfilm. Han övertygar i rollen och kan växla mellan en självsäker coolhet till en tuff jävel man inte vill bråka med. Dialogen sköter han dessutom lika övertygande som actionscenerna. Man kan verkligen se hur gärna han vill kavla upp ärmarna och leverera som actionhjälte, som om hela hans karriär stod på spel, vilket till viss del stämde. Filmen var inte bara viktig för Weathers, utan för hela den afroamerikanska publiken. Detta var första gången sedan blaxploitationgenrens slut som dom fick se en afroamerikansk actionhjälte i huvudrollen i en film finansierad av en av Hollywoods stora studios.
Weathers motspelerskor består av Vanity (som gick bort tidigare i år), även känd sångerska från 80-talsbandet Vanity 6 samt Sharon Stone. Vanity gör i vissa stunder sämre ifrån sig än hon brukar, det är de scener man så tydligt dubbat som står ut eftersom hennes inlevelse när hon spelade in dialogen på nytt inte var den bästa. Det är lite synd, men för att kompensera bidrar hon med både en ballad och en catchig R&B-låt som hon framför under filmens gång. Skurken spelas av Craig T. Nelson, som är bra i precis allt han är med i. Han spelar den stereotypiska 80-talsskurken till perfektion; sliskig, självsäker, sadistisk, skoningslös och förmodligen en massa andra ord som börjar på S.
Medan vi är inne på ämnet skådespelare så måste Action Jackson ha den största samling igenkännbara skådespelare från andra actionfilmer än någon annan film. Om man skulle göra en dryckeslek av det hela, där målet är att ta en shot så fort det ploppar upp ett bekant ansikte från en annan actionfilm från samma årtionde, hade samtliga deltagare dött av alkoholförgiftning långt innan filmen var slut. Listan kan göras lång; Bill Duke (Commando, Predator)? Jupp. Robert Davi (Raw Deal, Die Hard)? Uh-huh. Ed O'Ross (Dödligt Vapen, Red Heat)? You betcha. Al Leong (Dödligt Vapen, Black Rain)? Sure enough! Ni kanske har listat ut att den gemensamma nämnaren är Joel Silver, som producerat Action Jackson och filmer med samtliga nämnda herrar, ofta fler än en gång.
Som så många andra filmer från det härliga 80-talet avlöses one-liners på löpande band, den ena bättre än den andra. Vad sägs om ”I have to catch a cab!” sekunden innan Action Jackson springer ikapp en taxi (!) efter att den försökt köra på honom, eller varför inte ”So? He had a spare!” efter att han blivit tillrättavisad för att ha brutit armen på huvudskurkens son. Jag skulle kunna fortsätta, men jag lämnar några guldkorn för er som inte sett filmen ännu.
Michael Kamen (Dödligt Vapen, Die Hard) och Herbie Hancock (Death Wish) är kompositörerna som sätter filmens ton. Inte ett score som står ut vidare mycket, men ändå effektivt. Det är aldrig någon tvekan om vilken sorts film musiken tillhör och med musiken får man den underbara känslan endast scores från 80-talet kan ge.
Något jag aldrig hade kunnat gissa mig till är att det här var regissören Craig R. Baxleys första film, tidigare hade han bara regisserat några avsnitt av TV-serien The A-Team. Filmen är kompetent regisserad där i princip varje scen uppfyller ett syfte och actionscenerna, som är många oerfarna regissörers svaga kort, är dessutom välgjorda. Det har nog att göra med att han innan regidebuten var en erfaren stuntman och även jobbat en hel del som second unit director. Innan han återgick till att regissera TV gjorde han två andra filmer ni säkert känner till; Dolph Lundgrens Dark Angel och kultklassikern Stone Cold med Brian Bosworth.
Tyvärr blev filmen ingen stor hit och Carl Weathers karriär tog aldrig det där steget till stor actionhjälte som han så gärna ville och hoppades att den skulle möjliggöra. Det är verkligen synd, för Action Jackson levererar precis allting som de flesta actionfilmer bara kan drömma om att leverera, i löjligt stora doser dessutom. Finns det plot holes? Antagligen. Plot conveniences? Visst. Avlossas det runt 30 skott i en pistol som bara ska ha hälften i magasinet? Jadå, men den sjukt höga nivån av underhållning som filmen ger mig gör att jag ger blanka fan i det. Sett till underhållningsvärdet är det få, om det ens finns någon, som slår denna i genren. Hade jag gett betyg enbart baserat på hur underhållande en film är hade den fått högsta betyg, det är en av mina absoluta favoritfilmer som jag ser minst en gång om året.
Action Jackson är den bästa actionfilm du (förmodligen) inte sett, ändra på det, alternativt se den igen om det var ett tag sedan.
Betyg:
Tips: Den magnifika utgåvan på Blu-ray är billig både på tyska och amerikanska Amazon och väl värd ett köp. Kvarn Video och Discshop har den tyska utgåvan om man saknar ett konto på Amazon.
Jag träffade Action Jacksom himself på en mässa här i Sverige för 10 år sedan. Han var jättetrevlig och rolig. Tyvärr hade han inga foton från Action Jackson som man kunde få signerat, så jag tog ett foto från Rocky IV och ett från Predator istället. Jag hoppas få träffa honom igen och garderar mig då kanske med en Action Jackson poster som han då ska få signera.
Jag har sett Action Jackson på VHS, men saknar den i min filmsamling. Men blev nu sugen på att klicka hem BD-utgåvan.