It Chapter 2 (2019)
Genre: Skräck
Regi: Andy Muschietti
Manus: Gary Dauberman
Producent: Roy Lee, Dan Lin
Land: USA
Land: USA
Det har gått 27 år och DET är nu tillbaka. Det enda som kan stoppa DET är DOM.
Ska även denna följa fotspåren av alla miniserier baserat på Stephen Kings böcker och vara betydligt sämre än första delen?
Ta fram drickan, popcornen eller vad det nu är som föredras till filmen och dubbla portionerna, för det här är en lång film, speciellt sett till genren den tillhör. Två timmar och 50 minuter är den för att vara exakt. Hur mycket jag än älskar skräckfilmer så är det en oförsvarbar lång speltid, jag kan inte komma på en enda skräckfilm med liknande antal minuter och få stycken över två timmar som är rikitgt jävla bra.
Det beror till viss del på grund av vad som faktiskt är ett av filmens starkaste kort - tillbakablickarna. Barnskådisarna från första filmen dyker nämligen upp med jämna mellanrum även här. Jag gillade dom i första filmen och gör det här med. Skådespelarna som fått ta över deras roller i vuxen ålder funkar också, Bill Hader är favoriten som den roliga i gänget och jag har inte ens något emot James McAvoy, som jag annars brukar ha svårt för.
Tvåan är lite mer allvarliga än den första delen och är som bäst när den bygger upp till den slutliga uppgörelsen. Några hyfsade jumpscares och lite obehagliga scener blir det innan man precis som i förra filmen går all in i filmens tredje akt. Det blir än en gång för mycket. Pennywise är inte skrämmande i stora doser, heller inte i gigantiska doser för den delen (den som sett den fattar). Det blir bara en enda stor CGI-smörja som inte intresserar så mycket. Det är en lång uppgörelse, säkert minst 40 minuter, vilket är alldeles för långt.
Slutbetyget blir snäppet bättre än första delen, men bara lite, mycket tack vare bra val av skådespelare i rollerna, ett skickligt växlande mellan nutid och tillbakablickarna och för att man drog ner lite på humorn den här gången.
Betyg:
Ändå bra val av din sista bild där, jag vill minnas att scenen under läktarna var en av de bästa i hela filmen. Och så gillade jag att de hade behållit introt från boken. Där blev det också klart obehagligare än resten av filmen var.