Vardagshjälten

 
2014 års The Equalizer var så lyckad och hade ett koncept med så stor potential att det blev den första film i Denzel Washingtons karriär han gjort en uppföljare till. Förra året kom The Equalizer 2, en film så jävla straight forward att den skippar den sedvanliga undertiteln. Jag såg båda två på bio och smorde stora planer med familjen till den 25:e, löningsdagen, som grundade i att jag skulle köpa filmen. Den tredelade planen såg ut så här:
 
1. Föräldrarna, båda fans av första delen i franchisen, kom över för att passa barnen för att sedan se filmen med oss när dom gått och lagt sig.
2. Frugan åkte in till centrum för att köpa snacks, dricka och libanesiskt.
3. Jag gick åt andra delen av stan till Elgiganten för att köpa filmen.
 
Föräldrarna var på plats, frugan var nästan klar på stan och jag stod i kön på Elgiganten. Sen kände jag i fickorna och insåg att jag glömt både pengar och kort hemma. Motherf... Jag drog ett stort suck och gick för att lämna tillbaka filmen, djupt skamsen över att det enda jag hade att underhålla föräldrarna med under kvällen var The Predator. That's right, fucking The Predator.
 
När jag sedan gick förbi kassören frågade jag om han ville titta i väskan jag hade med mig, han sa att han kunde ta en snabb titt och frågade om jag ångrat mig om filmen. Jag förklarade att jag glömt allt hemma och han frågade då om jag hade Swish, vilket jag inte har, däremot har frugan det. Lite överraskad undrade jag om Elgiganten börjat ta betalt via Swish numera, det hade dom såklart inte, men han sa att han kunde köpa filmen åt sig med sitt kort och sedan ta emot betalning via Swish.
 
 
Jag tackade såklart ödmjukast ja, ringde upp frugan och allt löste sig i slutändan. Jag tackade honom en gång till när allt var klart och förklarade vilka storplaner vi hade gjort för kvällen och avslutade med att kalla honom vad han är - en jävla vardagshjälte!
 
Denzel Washington - Elgiganten - The Equalizer - The Equalizer 2 - The Predator - Vardagshjälte