Patrick Swayze

 
Nu har jag inte varit singel på sisådär 12 år, men om jag hade varit det och en dejt velat se en romantisk film hade Patrick Swayze varit min räddare i nöden, varje gång. De filmer med romantiska inslag han gjorde gick inte bara att se på, dom var bra, mycket tack vare honom. Jag hade lätt kunnat plocka fram Dirty Dancing eller Ghost och varit inne i filmen lika mycket, om inte mer, än henne. Om hon hellre velat se något med action i hade jag än en gång vänt mig till Swayze och med lätthet kunnat välja fritt mellan kvalitetsfilmer som Road HousePoint Break, Red Dawn eller Next of Kin. Om hon mot förmodan inte gillat några av filmvalen hade det besparat oss en massa tid då vi aldrig kunnat ha någon framtid tillsammans. Men risken för det hade varit minimal, dejter där en Patrick Swayze-film setts har ju ökat befolkningsmängden mer än regniga dagar under en campingsemester.
 
När jag var liten tålde jag faktiskt inte Swayze. Det hade absolut ingenting med honom att göra egentligen, eller hans filmer för den delen, som jag då sett väldigt få av. Det var bara det att jag rent instinktivt hade något emot skådespelare av den typen jag ansåg att han, Tom Cruise, Christian Slater med flera tillhörde. Jag såg dom väl endast som pretty boys och det hela bottnade kanske i osäkerheten hos en spinkig, blek liten unge som inte ens fyllt 10. Nu har det gått över 20 år och osäkerheten är sedan länge borta samtidigt som Swayze har kommit att bli en stor favorit här hemma. Jag blir fortfarande ledsen när jag tänker på att han inte längre finns bland oss. Ord kan inte beskriva hur mycket jag respekterar och uppskattar den talangfulla människa han var.
 
Men, jag kan ju göra ett försök...
 
 
Året var 1985 när han slog igenom med den episka miniserien Nord och Syd, men det var två är därpå när han dansade sig in i hjärtat hos varenda könsmogen kvinna i hela världen som Johnny Castle i Dirty Dancing. Med en blygsam budget på 6 miljoner dollar blev filmen en stor hit som drog in sammanlagt 213 miljoner dollar världen över. Populariteten visste inga gränser och han blev en världsstjärna över en natt. Han följde upp succén med en rad underhållande actionfilmer samt ett drama; Steel Dawn, Tiger Warsaw, Next of Kin och kultklassikern Road House, Den sistnämnda är en stor, stor favorit hos mig som ni lär få läsa mer om här på bloggen. Det var även den som gjorde att han nästan gick miste om rollen i den mest framgångsrika filmen han skulle komma att göra under hela sin karriär. Skaparna av den kommande filmen Ghost var på jakt efter deras manliga huvudrollsinnehavare och Patrick Swayze var ett av namnen det talades om, så dom gick och såg den då bioaktuella Road House. Det var väl inte riktigt vad dom hade hoppats på och regissören Jerry Zucker ska ha sagt "Aldrig i helvete att Swayze får huvudrollen" när dom lämnade biografen.
 
 
Swayze hade läst manuset och fullkomligt älskade det, han ansåg att det var en film som behövdes i Hollywood, där det mesta som gjorde väsen av sig på vita duken då handlade om att spränga saker och döda folk. Han fick mer eller mindre tvinga sig in på en provspelning och när den väl var över satt alla i rummet med tårar rinnande längs kinderna. Han fick rollen på platsen och Ghost spelade in 505 miljoner dollar världen över med en budget på 22 miljoner dollar, vilket inte bara gör den till hans största succé, utan en av de mest inkomstbringande filmerna i Hollywoods historia. Än en gång var han namnet på allas läppar och befäste sin plats som en ikon i populärkulturen. Antalet referenser och parodier på den ökända kärleksscenen i filmen är otalig och det är dessutom numera fullkomligt omöjligt att inte tänka på Ghost när man hör den klassiska låten Unchained Melody.
 
 
Året senare kom en film där precis som fallet med Road House blivit en kultklassiker - Point Break. På något sätt fick Swayze spela den naturliga surfaren i en film som också hade Keanu Reeves i en av huvudrollerna. Bara det är ganska imponerande. Dramat City of Joy från 1992 var ett passionsprojekt och när den inte slog högt varken hos publik eller många kritiker tog han det hårt, men som en sann vinnare studsade han snart tillbaka igen. I filmen To Wong Foo Thanks for Everything, Julie Newmar, från 1995 spelar han en drag queen och bar kvinnokläder med tillhörande make-up i nästan hela filmen. En modig roll att ta i en väldigt minnesvärd film som samtidigt visade att han inte tog sig själv på för stort allvar.
 
 
1998 kom Black Dog, en cool och actionladdad film där hans karaktär tvingas köra en lastbil full med illegala vapen för att rädda sin familj, med sångaren Meat Loaf som den underhållande skurken. Det är någonstans här i karriären som han tröttnade på mentaliteten i Hollywood och föredrog att ta roller i filmer som inte bara var tänkta som stora blockbusters. Han hade varit en leading man i över 10 år och ville pröva på något nytt, vem kan klandra honom för det? Detta bidrog till en hel del intressanta val av roller efter millennieskiftet, inte minst i filmer som Donnie Darko och Keeping Mum. Swayze avslutade med flaggan i topp när han fick spela huvudrollen i TV-serien The Beast. Han hyllades för sin insats och flera kritiker ansåg att det var hans livs bästa rollprestation. Värt att notera är att det mesta av TV-serien spelades in efter att han fått sin diagnos, så han var fullkomligt medveten om chanserna att det kunde vara den sista karaktären han någonsin skulle spela. Tyvärr blev ju fallet så och serien på 13 avsnitt var det sista vi fick se med Patrick Swayze.
 
 
Swayze var en man med många talanger, Det tog inte slut vid skådespelandet och dansandet, mannen kunde ju både skriva och komponera musik samt sjunga häcken av sig! Jag älskar att sätta på superhiten She's Like the Wind, som nådde en förstaplats på U.S. Billboard Hot Adult Contemporary Tracks och tredjeplats på U.S. Billboard Hot 100, för mina vänner. Alla har hört den förut, men inte en enda har hittills lyckats klura ut vem det är som sjunger låten när jag ställt frågan. När jag säger att den är från soundtracket till Dirty Dancing brukar det väcka en "A-ha"-känsla hos dom. När jag sedan säger att Patrick Swayze är den som sjunger tappar alla hakan. Det har undgått alla, av någon anledning. Det undgick även mig ett bra tag innan jag "hittade" Swayze.
 
Det är inte bara den filmen han gjorde musik till, han bidrog med två låtar till Road House; den poppiga Raising Heaven (in Hell Tonight) och rockiga Cliff's Edge. Senare samma år gjorde han även den vackra låten Brothers om brödraskap till filmen Next of Kin, eller Dirty Fighting som den hysteriskt roligt och typiskt nog fick heta här i Sverige. Hela 14 år senare var nästa och sista gång han bidrog med låtar till ett soundtrack. Det blev två stycken till One Last Dance, filmen hans fru Lisa Niemi skrev, regisserade, producerade och hade huvudrollen i tillsammans med sin man. Låtarna var When You Dance och Finding My Way Back.
 
 
Det var våren 2008 som världen fick veta att Swayze fått diagnosen cancer. Tyvärr var det en av de mest dödliga formerna han drabbats av - bukspottkörtelcancer. Han kämpade tappert och levde längre än många med den diagnosen gör. Till slut gick det inte längre bekämpa cancern och efter en 20 månader lång kamp gick Patrick Swayze bort den 14:e september 2009. Han blev endast 57 år gammal och hade så mycket kvar att ge här i livet.
 
Swayzes storhetstid sträckte sig från början av 80-talet till mitten av 90-talet. Han var under flera år onekligen en av världens största stjärnor och utnämndes även till världens sexigaste man. Trots alla framgångar behöll han fötterna på jorden och enligt många som jobbat med och känt honom ska han ha varit en av de snällaste människorna i branschen. Han förblev gift med flickan han träffade när han var blott 15 år gammal, ett äktenskap som höll i 34 år ända fram till hans död. Den bästa manusförfattaren i Hollywood skulle inte kunna skriva om ett förhållande lika vackert som det Patrick och Lisa hade.
 
 
Patrick Swayze var en underskattad skådespelare med en mångsidighet värd att notera. Han visade sig vara en dansare i världsklass med Dirty Dancing och kunde sparka röv med dom bästa i Road House. Han kunde få oss att gråta med Ghost och att vilja leva som surfande bankrånare med Point Break. Manlig vänskap har sällan varit så vacker och trovärdig som den hans karaktär Orry Main delade med George Hazard i Nord och Syd och han var även en sjuhelvetes kvinna i To Wong Foo Thanks for Everything, Julie Newmar. Han levererade repliker som får kvinnor att smälta än idag med "Nobody puts baby in a corner!" och "Ditto" i spetsen med samma övertygelse som han får testosteronhalten att öka med stenhårda repliker som "Pain don't hurt" och "You're too stupid to have a good time!". Det fanns en intensitet i hans skådespel som få andra jag bevittnat kunnat matcha.
 
Om han fortfarande hade varit vid liv skulle han fylla 64 år idag. Det här inlägget är min hyllning till denna underbara man vars hjärta enligt all utsago var lika stort som sin talang och vilja här i livet.

Tack för alla minnen, Patrick!
 
Black Dog - City of Joy - Dirty Dancing - Donnie Darko - Ghost - Keeping Mum - Lisa Niemi - Next of Kin - Nord och Syd - One Last Dance - Patrick Swayze - Point Break - Road House - She's Like the Wind - Steel Dawn - The Beast - Tiger Warsaw - To Wong Foo Thanks for Everything, Julie Newmar
Anonym

Tja Tyvärr så har du glömt att nämna 1 av hans BÄSTA filmer!! Hur kan du ha glömt! Kom några år innan Dirty Dancing! RED DAWN för bövelen! En av de bäste roller han har gjort!!

Svar: Haha, visst är det en fantastisk film. Jag skrev en referens till den i ett tidigt utkast som inte riktigt passade in i inlägget, så det togs bort. Den skulle stå med bland de kvalitetsfilmer jag lätt kunnat välja mellan om en dejt velat se något med action i, men den lades aldrig till i min glömska. Det misstaget är nu korrigerat.
Tack för du pekade ut det, kunde blivit pinsamt där ett tag :)
Pappa Älskar Film

Anonym

Trailer

Robin McFilmFett

Kul att se en personlig hyllning till en av dina stora idoler. Det borde vi satsa på någon gång....gällande Swayze så har jag aldrig haft en stor känsla för honom själv. Men han var ju en stor stjärna, utan tvekan.

Svar: Det skulle vara kul att se något liknande på eran blogg, helt klart något att satsa på!
Pappa Älskar Film

Sofia

Wow, där har vi en filmkärlek som jag svårligen kan matcha. Men ett maffigt inlägg som får mig att inse att jag nästan tappade spaningen på Mr Swayzes karriär from 90-talet...

Svar: Jo, jag minns än idag när jag besökte kvarterets hyrvideobutik kring 1999 och såg antingen Black Dog eller Letters from a Killer bland nyheterna. Jag tänkte för mig själv "Det där är ju Swayze! Vart har han hållit hus de senaste åren?"
Pappa Älskar Film

Fiffi

Men SÅ fint skrivet!!! Jag hoppas Patrick sitter på ett moln med Google translate i högsta hugg nu.

Svar: Tack! Ja, det var en fin tanke och hoppas det jag med :)
Pappa Älskar Film

Biazzi!

Gött ser att du lagt till Red Dawn nu 😜

Biazzi

Kom på en till guld film du inte nämt! Där är han inte huvudperson! Youngblood!!

Svar: Haha, det märks att du är ett fan iaf! :)
Pappa Älskar Film